Elitserien är den tredje bästa ligan i världen, vi i Svergie har världens bästa andra liga i form av Hockeyallsvenskan. Våra jr kronor är i VM final för andra året i rad och tar ett silver, men vad är det man läser om i massmedia? Jo, gnäll och klagomål.
Det är inte massmedia som står för gnället utan det gnälls hej vilt från spelare och ledare. Ledare som helt öppet i pressen gnäller på enskilda spelare. Spelare som gnäller på domare, spelare och ledare. Med det värsta är det kollektiva gnällandet. Hela lag som lägger så mycket fokus under en match på att gnälla i stället för att spela så man förlorar matcherna. Vart är vi på väg?
Min son är 14 år och har spelat hockey i hela sitt liv, han tar del av detta, vad får han för bild? Jag ser även en tendens i ungdomshockeyn att gnället sprider ut sig och det värsta är att det sprider ut sig hos dom ledare som ska visa vägen för våra ugdomar. Gnällig ledare ger gnälliga spelare och detta tar dom med sig på sin framtida hockeyutbildning. Varför gnälls det? Svaret är enkelt. Räddslan att förlora matcher. Och detta börjar allt för tidigt inom ungdomshockeyn.
Det finns tre grundvärderingar för mig som hockeyn står för. Det är:
Alla dessa stenar håller på att falla samman. Det superheta fysiska spelet har fått ett helt annat fokus i år. Alla dessa fula tacklingar. Är dom fula? Alla unga hockey killar längtar tills den dan dom får börja tacklas. Dom utbildas i hur man tacklas, men det måste läggas ett större ansvar i utbildningen i risken att få en tackling. Ansvaret du har på isen som hockeyspelrare att ge och ta emot en tackling. Självklart får inte syftet vara att skada en annan spelare utan tacklingarna ska vara en del i spelet, en del i den fysiska hockeyn som vi älskar. Johan Garpenlöv skrev en artikel i Sportbladet om att det fysiska spelet är en del av hockeyn och jag håller med Johan till 100% , läs artikeln här. Tyvär så blir det ett spel när debatten är het där spelare utnytjar situationerna i det fysiska spelet genom filmningar och att gnälla på domarna.
Hockeyn är en lagsport och att bygga ett hockeylag är som att lägga ett pussel. Alla bitar är olika men tillsammans och ihop blir det en hel bild. Man vinner ihop som ett lag och man förlorar ihop som ett lag. Därför kan jag inte förstå hur man som ledare kan hänga ut enskilda spelare efter en förlustmatch i media. Utan man förlorar för att det andra laget gjorde fler mål och det kan vara av olika orsaker. Orsakerna till förlusten tar man i omkädnngsrummet eller i spelarsamtal men utåt så förlorar hela laget. Även en enskild spelare kan inte öppet kritisera sina medspelare eller ledare, för laget är inte bättre än den svagaste länken och det vet man oftas om innan man börjar spela matchen.
Men det absolut värsta som finns är det kollektiva gnällandet. Jag var på hovet förra vecka för att se Djurgården köra över Karlskoga med 6-1, en magisk tredje period som man sent kommer glöma med en Djurgårds vändning från 0-1 till 6-1. Men vad föll Karlskoga på, Jo sitt gnällande, Karlskoga är ett otroligt bra hockeylag men min respekt för er som ett "BRA" hockeylag är helt borta. Hur man som lag kan lägga ner så otroligt mycket fokus på att gnälla. Istället för att gå ut och spela sin bästa hockey och försöka vinna matchen. Karlskoga är kännda för att spela lite fult och ha ett sånt spel och samtidigt gnälla på domarn det går inte riktigt ihop.
Jag älskar hockey och hockeyn är mitt liv. Men vi måste ändra på inställningen till den sport som vi älskar så mycket. Det måste finnas en acceptans från föreningar och ledare att våga förlora matcher. Att förlora matcher är mer utvecklande för våra hockeyungdomar än att hela tiden vinna. Man måste få göra misstag för att utvecklas och man måste se varje enskild spelare som den unika pusselbiten i sitt pussel.
Det ska vara tuft samt mycket känslor på isen men med rätt attityd, med rätt utbildade spelare och när slutsignalen har gått så kommer alltid ett lag stå som vinnare och ett som förlorare, så kommer det alltid vara, det är det som tjusningen med Sport.
Det är inte massmedia som står för gnället utan det gnälls hej vilt från spelare och ledare. Ledare som helt öppet i pressen gnäller på enskilda spelare. Spelare som gnäller på domare, spelare och ledare. Med det värsta är det kollektiva gnällandet. Hela lag som lägger så mycket fokus under en match på att gnälla i stället för att spela så man förlorar matcherna. Vart är vi på väg?
Min son är 14 år och har spelat hockey i hela sitt liv, han tar del av detta, vad får han för bild? Jag ser även en tendens i ungdomshockeyn att gnället sprider ut sig och det värsta är att det sprider ut sig hos dom ledare som ska visa vägen för våra ugdomar. Gnällig ledare ger gnälliga spelare och detta tar dom med sig på sin framtida hockeyutbildning. Varför gnälls det? Svaret är enkelt. Räddslan att förlora matcher. Och detta börjar allt för tidigt inom ungdomshockeyn.
Det finns tre grundvärderingar för mig som hockeyn står för. Det är:
- Hockey är det snabba spelet
- Hockey är det fysiska spelet
- Hockey är spelet man spelar som ett lag
Alla dessa stenar håller på att falla samman. Det superheta fysiska spelet har fått ett helt annat fokus i år. Alla dessa fula tacklingar. Är dom fula? Alla unga hockey killar längtar tills den dan dom får börja tacklas. Dom utbildas i hur man tacklas, men det måste läggas ett större ansvar i utbildningen i risken att få en tackling. Ansvaret du har på isen som hockeyspelrare att ge och ta emot en tackling. Självklart får inte syftet vara att skada en annan spelare utan tacklingarna ska vara en del i spelet, en del i den fysiska hockeyn som vi älskar. Johan Garpenlöv skrev en artikel i Sportbladet om att det fysiska spelet är en del av hockeyn och jag håller med Johan till 100% , läs artikeln här. Tyvär så blir det ett spel när debatten är het där spelare utnytjar situationerna i det fysiska spelet genom filmningar och att gnälla på domarna.
Hockeyn är en lagsport och att bygga ett hockeylag är som att lägga ett pussel. Alla bitar är olika men tillsammans och ihop blir det en hel bild. Man vinner ihop som ett lag och man förlorar ihop som ett lag. Därför kan jag inte förstå hur man som ledare kan hänga ut enskilda spelare efter en förlustmatch i media. Utan man förlorar för att det andra laget gjorde fler mål och det kan vara av olika orsaker. Orsakerna till förlusten tar man i omkädnngsrummet eller i spelarsamtal men utåt så förlorar hela laget. Även en enskild spelare kan inte öppet kritisera sina medspelare eller ledare, för laget är inte bättre än den svagaste länken och det vet man oftas om innan man börjar spela matchen.
Men det absolut värsta som finns är det kollektiva gnällandet. Jag var på hovet förra vecka för att se Djurgården köra över Karlskoga med 6-1, en magisk tredje period som man sent kommer glöma med en Djurgårds vändning från 0-1 till 6-1. Men vad föll Karlskoga på, Jo sitt gnällande, Karlskoga är ett otroligt bra hockeylag men min respekt för er som ett "BRA" hockeylag är helt borta. Hur man som lag kan lägga ner så otroligt mycket fokus på att gnälla. Istället för att gå ut och spela sin bästa hockey och försöka vinna matchen. Karlskoga är kännda för att spela lite fult och ha ett sånt spel och samtidigt gnälla på domarn det går inte riktigt ihop.
Jag älskar hockey och hockeyn är mitt liv. Men vi måste ändra på inställningen till den sport som vi älskar så mycket. Det måste finnas en acceptans från föreningar och ledare att våga förlora matcher. Att förlora matcher är mer utvecklande för våra hockeyungdomar än att hela tiden vinna. Man måste få göra misstag för att utvecklas och man måste se varje enskild spelare som den unika pusselbiten i sitt pussel.
Det ska vara tuft samt mycket känslor på isen men med rätt attityd, med rätt utbildade spelare och när slutsignalen har gått så kommer alltid ett lag stå som vinnare och ett som förlorare, så kommer det alltid vara, det är det som tjusningen med Sport.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar